Sista stygnen är gjorda
på min nya collektion!!
Som alla andra stora designers (fniss) har jag funderat på ett namn på densamma, just nu väger det mellan dessa två: " Sprungen ur ett retrolakan" och "Som man bäddar får man ligga". Kanske ni, mina bloggläsare, kan hjälpa mig i denna prikära fråga? Vad ska namnet vara, ser fram emot att få läsa era kommentarer :)
Men innan hela collektionen förevisas så måste väl alster nummer sexton få lite egen tid..
Ja, det bidde en kudde till. Jag rev och klippte remsor i olika bredder som jag vek dubbel och sydde fast i den runda formen, helt enkelt. För att dölja "tjorvet" av sömsmån i centrum handsydde jag fast en bit vadmal. Kuddfodralets framsida är från den sammetsrulle jag fick av den mycket snälla flickan S och baksidan är det smårutiga bomullstyget som jag använde i klänningen och byxorna. De allra sista bitarna ligger i kuddstoppningen.
Och nu mina damer och herrar (?) är det dags att ta plats vid catwalken när jag nu har den stora förmånen att få presentera hela min collektion, vad den nu ska heta.
Varsågod och håll till godo..
Klippt och sytt, klappat och klart. Fast ska jag vara riktigt ärlig så hittade jag en lite rest när jag röjde upp sybordet...
... men jag hoppas jag får dispens av Klockarbarn, för denna lilla trasselsudd är ganska svår att göra nåt av, tro jag i allafall
Nej nu är det dax att rusa.
Höres
Anita
Som alla andra stora designers (fniss) har jag funderat på ett namn på densamma, just nu väger det mellan dessa två: " Sprungen ur ett retrolakan" och "Som man bäddar får man ligga". Kanske ni, mina bloggläsare, kan hjälpa mig i denna prikära fråga? Vad ska namnet vara, ser fram emot att få läsa era kommentarer :)
Men innan hela collektionen förevisas så måste väl alster nummer sexton få lite egen tid..
Ja, det bidde en kudde till. Jag rev och klippte remsor i olika bredder som jag vek dubbel och sydde fast i den runda formen, helt enkelt. För att dölja "tjorvet" av sömsmån i centrum handsydde jag fast en bit vadmal. Kuddfodralets framsida är från den sammetsrulle jag fick av den mycket snälla flickan S och baksidan är det smårutiga bomullstyget som jag använde i klänningen och byxorna. De allra sista bitarna ligger i kuddstoppningen.
Och nu mina damer och herrar (?) är det dags att ta plats vid catwalken när jag nu har den stora förmånen att få presentera hela min collektion, vad den nu ska heta.
Varsågod och håll till godo..
Klippt och sytt, klappat och klart. Fast ska jag vara riktigt ärlig så hittade jag en lite rest när jag röjde upp sybordet...
... men jag hoppas jag får dispens av Klockarbarn, för denna lilla trasselsudd är ganska svår att göra nåt av, tro jag i allafall
Nej nu är det dax att rusa.
Höres
Anita