Ingen skärm

..men väl en lampfot som sakta men säker bytt skepnad från att vara i bara mässingen till ett tuffare liv klädd i jeans.
 
 
Precis som i mina tidigare lampprojekt så har jag en hel del bryderi med skärmens klädsel..
 
 
..men nånting ska man väl bry sin lilla hjärna med.
 
 
Höres
Anita
 
 
 

En ljus ide

..har synats i sömmarna ikväll.
 
 
Men vad ska det bli?
 
Natti, natti :)
 
Höres
Anita
 

Som Kajsa Warg

Bor man långt från hobbybutiken så är Kajsa Wargs devis "man tager vad man haver" väldigt träffande.I går hade vi en härlig höstlördag i stugan som resulterade i skaparlust. Så ut i skogen drog jag rustad med sekatör och flera påsar som raskt fylldes med pysselmaterial från naturens eget förråd.
 
 
Jag fick med mig näver, mossa, kottar, döda grenar, levande grenar.. ja, det finns ju så mycket vackert att låta sig inspireras av. Tänk dock på att inte ta mer än ni behöver och fråga gärna markägaren innan ni går ut.
Det var nu som jag insåg att jag saknade en viktig del för mitt tänkta pyssel, nämligen najtråd. Den ynka lilla biten som fanns skulle bara räcka till att fästa kottar med, men efter en genomgång av diverse skåp och hyllor fann jag räddningen i form av vanliga bruna/gråa snören. För själva grundformen tog jag till tidningar och silvertejp och nu kanske ni anar att det var kransar som stod på egendan. En pysselhörna upprättades på altanen..
 
 
..och då var det bara att köra igång
 
 
Jaa, nånting sånt kan väl duga..
 
 
Upphängd och klar..
 
 
Nästa krans blev lite mossigare..
 
 
Dessa två kransar har båda tidningspapper som stomme men jag insåg att det kanske inte var sån bra ide då papperet tenderade att blötas upp av de fuktiga naturmaterialet så nästa försök byggdes upp av granris..
 
 
..för att sedemera dekoreras med mossa och näver
 
 
Så här långt gången i mina pysslerier hittade jag en liten grövre tråd, kan kanske kallas pianotråd, som fick bli grunden till min sista krans som är tänkt att läggas på mina föräldrars grav..
 
 
..och den ville jag ha hjärtformad.
 
 
Tyckte det kändes lite trist att ställa dit oljeljuset som det är så även det fick en makeover i form av gammalt, mossprytt näver
 
 
 
När jag lix (åndå på svenska) var i farten så piffade jag till i hörnan på lillstugans bro..
 
 
..och mysigt värre blev det sen mörkret sänkt sig..
 
 
Då återstod bara städningen i pysselhörnan..
 
 
..och efter väl förrättat värv så fick jag smaka Hägges goda saffranskaka.
 
 
Sen blev det vardag på söndag för nu var det är hög tid att åka till Hemavan för två dagars tornarbete.
 
Höres
Anita