Inte planerat

Långlediga helger är ju alltid välkomna inslag i vardagen och tanken denna gång var att vi skulle umgås med både barnbarn och goda vänner men det ser ut att skita sig helt. Vi har nämligen, båda två, fått besöka av någon förkylningsbassilusk som gör att både hals och huvud värker på ett mycket påtagligt sätt. Så nu tillbringas den mesta tiden i sängen eller i soffhörnet med en kopp varmt te inom räckhåll och inte så lite "tyckasyndomoss-tankar". Då säng- och soffhänget tär på ryggen blir det korta stunder vid datorn och, om jag orkar, vid symaskinen.
 
Jeanskappan jag visade i förr inlägget har nu nått mottagaren och den unga damen blev både glad och hur snygg som helst i den.
 

Under veckan som gått sydde jag några mössor i ett "Frost-tyg" till tre söta systrar på "byn" och då det tyget var nyinköpt av deras mamma är dom ju inte kvalificerad att ingå i mitt 52-veckors projekt men när jag ändå var igång så blev det en i pirattyget som jag har liggandes i skåpet. Låt mig presentera 2015´s tjugonde objekt..
 
..som får ingå i kategorin "mindre krävande arbeten".
 
Nej, nu känner jag att det är dags för vågrätt lägen igen.
 
Sköt om er
Anita
 
 
 
 
 

Länge sedan en massa grejer

I morse var det länge sedan en massa grejer..
- senaste blogginlägget
- en loppisrunda
- en lördag hemma i lägenheten
- återbruk av jeans
 
Men nu, mina vänner, kan jag glad och förnöjd pricka av ovanstående punkter där den första talar för sig själv.
 
Då det kommer till loppisbesök så blev det två stycken i förmiddags och jag vet inte om det beror på att jag är lite "otränad" men jag hittade bara två intressanta objekt..
 
..en härligt färgglad virkad filt i storleken 150x200 cm till det mycket överkomliga priset 100kr. Med det priset kan man snacka om förslösad kvinnokraft. Vilket undervärderat arbete! Jag vet vad jag talar om för under våren när vi varit i fjällen har jag ju, som ni vet, suttit med virknålen både ute och inne, morgon och kväll, och jag har hittills fått ihop 60 rutor i storleken 10x10 cm och man behöver ju inte vara något mattegeni för att räkna ut att det kommer att ta ett bra tag innan jag är upp i någon filtstorlek.
 
Mitt andra fynd är en ovanlig ram..
 
..som min unga mamma fått flytta in i. Jag gissar att hon var 19-20 år på den här bilden, just precis innan hon träffade pappa. Tyvärr hann jag aldrig känna henne som vuxen för hon "konverterade till ängel" när hon var 49 och jag själv 17 och som ni förstår är bilder och minnen nåt jag vårdar ömt och den här fina ramen tycker jag passar mamma Svea perfekt.
 
Nästa punkt, hemma i lägenheten, skapade möjligheter för den sista - jeansåterbruk..
 
Jag fick en bunt jeans för ett tag sedan där det ena paret hade ett snäck- och pärlbroderi och då jag antar att det kan tilltala små flickor fick de ingå i denna kappa. Jag har en specifik tösabit i åtanke och då är det faktiskt inte vår egen prinsessa utan en helt annan ung dam, hoppas bara att storleken funkar. Med denna jeanssömmnad kan jag bocka av nummer nitton i mitt "femtiotvåskapelserpåettåravdetsomfinnshemma-projekt".
 
Som avslutning måste jag bara få visa en bild från Tärna/Hemavan, tagen idag..
 
Ni ser ju skillnaden mellan Storuman (bilden med kappan) och fjällen trots att det bara skiljer 15 mil.
 
Ha en trevlig lördagskväll så hörs vi senare
Anita
 
 
 
 
 

Från stor till liten

Så var det fredag igen och dagen ägnas åt klädtvätt och städning, två aktiviteter som blir lite eftersatt den här tiden på året då prio ett ligger i att tillbringa så mycket tid som möjligt i fjällen innan säsongen är över.
 
Igår kväll rann det till lite inspiration och jag bestämde mig för att genast nyttja den känslan till lite sömnad. Jag öppnade ett av mina skåp och blicken landade på en av makens gamla avlagda t-shirtar som sparats då den har ett roligt tryck. Tillsammans med en snutt trikå förvandlades den från en trött large..
 
till en lite piggare variant i storlek 120 cl.
 
Ha nu en riktigt trevlig helg så hörs vi en annan gång.
Anita