Glad och tacksam

Ibland måste man bara stanna upp och refkletera eller vad säger ni?
 
Personligen så tillhör jag den delen av världens befolkning som daglig dags, trots lite vardagsgnäll, vet att jag har det himla bra. I stunder av visdom och klarhet inser jag att det är mer än så, listan blir lång, och en sak jag är väldigt tacksam för just nu är det faktum att jag har skaffat mig en egen atelje där kreativiteten får flöda och göra underverk för en 60-årig tant.
 
Idag har jag varit väldans effektiv om jag får säga det själv. Bland annat har jag jobba vidare med de hemvävda löparna..
 
 
..där kudde nummer ett fått både tofsar och sällskap.
 
Sista bilden visar både fönster, snömängd och underteckad.
 
 
Med det tackar jag för idag och säger på återseende.
Anita
 
 
 
 
 
 

Mysigt värre

Helgen som gick var ju planen att gå i sömnadens tecken men den ändrades snabbt när jag fick en gamal förvaringsmöbel av en god vän. Ett städ-, kast- och sorteringsarbete som tog mig en och en halv dag men det var det absolut värt.
 
Så här mysigt blir det när jag fimpar takbelysningen och tänder levande ljus - en trivsam och kreativ miljö.
 
Sist jag var på loppis hittade jag ett helt gäng med hemvävda och ofållade löpare. Så mycket lust,tid och kraft som man nu värderat till ynka trettio kronor styck kunde jag bara inte lämna kvar. Vad göra av dessa då? Ja mitt första projekt fick bli en kudde..
 
..vacker i sin enkelhet och nåt ni alla kan göra av era dukar som ligger bortglömd i linneskåpet.
 
Ha det gott.
Anita

Vårvintern är här

Ja då har vi packat ihop februari och välkommnat mars och med det är det bara att konstatera att den efterlägtade vårvintern är här.
 
 
En årstid som i vår del av landet ofta bjuder på.. 
 
Vita vidder, gnistrande skare
Fjäll med snö så långt man kan se
Djupa skogar, ripor och hare
Evig sol som aldrig går ner

..som Family Four sjöng i Melodifestivalen 1971, jag tror till och med att dom vann den svenska uttagningen och fick åka till Dublin.
 
Förutom vita vidder så bjuder denna månad på fler ljusa timmar som gör att mina batterier laddas och skapar förutsättningar för mer lust till skapande. 
 
Lördagen ska tillbringas i ateljen där det kommer att handla om fortsatt arbete med att förvandla en klok och miljömedveten mormor/farmors ej längre använda kläder till nya persedlar för hennes barnbarn. En både spännande, utmanande och lärorik uppgift.
 
Förra helgen var jag ju i Skellefteå och kursade i möbeltapetsering, där gamla kunskaper väktes till liv och nya diton lades till. Kursledaren var Ulla-Greta Stoltz som driver eget i lilla byn Svarttjärn 3 mil utanför stan och hon skötte sig med den äran måste jag säga precis som de övriga kursdeltagarna - en toppenhelg helt enkelt.
 
Jag hade med mig en snurrfåtölj från 60-talet som visade sig vara svårare att klä om än jag trodde när jag tog på mig det uppdraget men med mina nya kunskaper ska jag nog få ihop den till slut. Det som ställde till det för mig är det faktum att den är "skålad", om ni förstår vad jag menar, men Ulla-greta visste precis hur man får tyget att ligga an mot stoppningen.
 
 Ja ni ser ju, tråd som sys fast i tyget för att sedan träs genom stoppningen och knytas på baksidan. Inget svårt, dock lite tidskrävande men vad gör det om resultatet blir bra. Nu tror jag ju att man behöver göra detta ganska många gånger innan jag kommer upp i Fru Stoltz nivå men så är det ju med allt - träning ger färdighet.
 
För att kunna sträcka och få tyget snyggt när det ska sys samman med bakstycket behövs det kraftiga nålar att hålla materialet på plats med så innan jag kan fortsätta är det bara att invänta leveransen av dessa men det ska väl Postnord lösa med den äran... hoppas jag iaf. :)
 
Nu måste jag iväg så jag får väl önska er en trevlig lördag.
Anita