Tisdagkväll
.. med jeansrester fått bli en aning mindre då jag testat en ny väskmodell.
Förebilden är de matväskor man kan se i Amerikanska filmer från 50-talet.
Denna gången har jag prövat en annan typ av vlieselin som ska vara ämnade för väskor, styvare än "vanligt" vlieselin. En aning stelt att arbeta med i symaskinen men väskan fick verkligen fin form.
I morgon drar vi iväg till Umeå för umgänge med släkt och vänner i dagarna fyra. Dessutom har äkta hälften och hans musicerande kamrater i bandet "Once again" en spelning på lördag, så alla Umebor ta chansen att lyssna till lite bra musik.
Go kväll allahopa.
Höres
Anita
Back in buisness...
Bruna blommor och rutor tillsammans med knallorange dragkedja och foder kommer att ge den en personlig känsla. Hurvida den blir snygg återstår dock att se. Sammalika med modellen och utifrån den erfarenhet jag upparbetat är jag rätt säker på att det kommer att krävas många justeringar av mönstret innan jag bli nöjd. Återkommer med det färdiga resultatet.
Hoppas året har börjat bra för er alla, det har det iaf gjort för mig även om jag misstänker att någon har fifflat med dygnets timmar eller om det är veckans dagar för tiden vill inte räcka till. Kan det vara Juholt månne? Eller är det media som inte kan hålla fingrarna borta? :))
Det gäller att planera sin egen tid med omsorg så att man får ut så mycket som möjligt av det som bjuds.
Den gångna helgens lediga timmar har jag tillbringat med syster och svåger där bla promenader, tv-sportande och en hel del bläddrande i inredningsmagasin stått på programet. Vilket i sin tur planterat lite "å-så-kan-man-kanske-göra-tankar" i mitt huvud. Nu gäller det bara att vårda, vidareutveckla och komma till skott.
Nu står dock John Blund precis i färd med att kasta en näve guldsand på mig så "skottet" får avlossas en annan dag.
Höres
Anita
Jag insåg plötsligt
Jag valde gamla linnehanddukar med juligt röda ränder, lite rött tyg och band av bomull samt vlisofix.
Här kommer en beskrivning om någon är intresserad:
Rita av en gaffel och en kniv på vlisofixen och pressa fast på det röda tyget, klipp rent.
För att få rätt mått på fodralet är det enklast att lägga ut besticken på resp handduk.
Vik och pressa den ena långsidan så att den blivande "fickan" täcker drygt halva besticken
Vid den övre långsidan viker man ner så mycket som det går, pressa viklinjen.
Nu när det färdiga måttet är fastställt är det dax för dekorationen. Lägg handduken plant och placera tygbesticket centrerat mellan "vikningarna" och en bit från kortsidan, pressa och avsluta med en söm, sicksack eller raksöm.
Mät ut vart sömmarna på "fickan" ska vara. Börja från den sidan där det inte finns någon dekoration, en liten bit från fållen så det inte blir så klumpigt, jag började vid den första vävda randen. Avståndet mellan sömmarna beror på bestickens storlek, för mig räckte det gott och väl med 4 cm. Tänk på att sista sömmen hamnar innan dekorationen för att slippa en söm på den. Då är det bara att sy. Observera att det bara är den bredare invikningen som ska sys, den andra ska vara "öppen" så det är lättare att ta besticken ut och in.
Klipp till band, ca 55 cm, vik bandet så ena sida är längre och sy fast den centrerat på sidan med dekoration. Nu är det bara att lägga i besticken och knyta ihop.
Uttrycket är som vanligt avhängigt på vilket material och vilken dekoration man väljer. Jag gillar ju det lantliga så för mig var valet enkelt och om det varit något fint monogram på handduken så hade det fått räcka som dekoration.
Jag vet inte vad ni säger men nog skulle jag bli ganska glad om tomten kom med ett sånt här paket.
Nu står John Blund på tröskeln och ser otålig ut så det får väl bli sängen nästa.
Höres
Anita
Ledighet lockar latmask
Ett återkommande fenomen är det faktum att efter ledig dagar utan kreativt arbete är jag rent ut sagt seg, viljan finns men inte goet. Det brukar dock lossna vart efter och för att påskynda "skaparlossningen" så tog jag helt resolut fram de trikåer jag inhandlat i Umstan och sa med min strängaste röst till den lata Anita att här ska skrädds och sys. Och det funkade faktiskt, det bidde tre tröjor till Tristan. 
Inget återbruk här så långt ögat når men Tristans mamma gillade tygerna och dom finns knappast att hitta på vårt lördagsloppis - så är det ibland.
Jag tröstar mig med att de byxor jag hade med mig ner till Umeå i fredags gick i återbrukets tecken..
före..
..efter
Även lite redesign av jeans hanns med förra veckan..
.. och fler är planerade.
Nu ska jag dra mig mot sängen för att där bläddra i denna..
Fin avslutning på dagen vill jag påstå och förhoppningsvis kommer undertecknad att riktigt längta till pyselhörnan när nya dagar gryr.
God natt
Höres
Anita
Dax att bekänna färg
Det blir inte regnbågens alla färger, men nästan...
Bara loppistyger har använts i denna kudde med storleken 40x80 cm, där korsstygnsbroderiet är den gemensamma nämnaren.
I torsdags sprang jag in på Röda korsets "kupan" och hittade en bunt med sju linnehandukar för 50kr som föll för. När jag kom hem och granskade fyndet lite mer såg att några av dom har varit statlig egendom en gång i tiden, för där var "KRIGSMAKTEN" invävd i handdukens rand. Hur roligt är det då, tänkte jag... ja det får ni själv avgöra...
Även denna består av andrahandsmaterial och måttet är 45x45 cm.
Att brodera är väl inte det jag är bäst på, ett förbättringsområde helt enkelt.
Fast två kuddar räcker väl inte för ett riktigt kuddkrig, det blir till att skapa flera men det får bli en senare fråga för nu är det dags att fixa middag.
Höres
Anita
Kan ni fatta..
Så vad hänt sen sist? Jag tror jag ska återvända till den gångna helgen då John Blund lämnade mig lite i sticket. Efter blott fyra timmars sömn natten mellan fredag och lördag vaknade jag klockan halv två och kunde omöjligt somna om, vid tresnåret bestämde jag mig för att använda tiden till något vettigare än att ligga och snurra i sängen. Sagt och gjort så plockade jag fram attrialjer för att, tyst som en mus, start operation rita mönster och skrädda diverse barnkläder. Strax efter sex behagade äkta hälften kliva upp, vilket passade superbt eftersom det var dax att börja sy. Förvånande nog blev jag aldrig trött under lördagen utan jag var igång precis som vanligt. Sydde lite, tog en prom till Stensele och lördagsloppis, träffade med barnbarn, fixade middag och umgicks med maken fram till sena kvällen. Man kan ju undra hur det kommer sig att vissa dagar kräver mer sömn än andra...
Hursom så är det bla mitt nattarbete som jag fortsätter jobba med i veckan. Jag vill varna alla känsliga läsare för att bilderna som visas kan uppfattas som trista och tråkiga..
Alla mönsteren har jag tagit från olika Ottobre-tidningar.
En topp till Cornelia att matcha upp "påslakansklänningen" med. Tyget kommer från den ansenliga bunten jag fick av snälla Kerstin förra veckan.
Skjorta och t-tröja till Trille, rutorna = loppisfynd och ränderna kommer från "lådorna"
Jeansskjorta, även den till T. Ni kanske minns brallorna jag sydde till honom för nån vecka sedan? Detta alster härstammar från samma välanvända vuxenskjorta, en enkel modell där knappslån användes rakt av.
Corenlias storebror Tom får även han en skjorta i detta mjuka och härliga bomullstyg. Skulle uppskatt att bunten jag köpte tidigare i höst för 20 riksdaler innehåller minst 5 meter.
Till sist måste jag bara få visa vad de tre lådorna jag fick förra veckan innehöll..
Det är mest trikå och muddväv - ja ni fattar vilken lycka att få sortera in detta på mina hyllor.
Jag har dock insett att det är dax att införskaffa någon typ av förvaring, helst ett skåp, så att vårt kombinerade sy- och datarum inte ser ut som att en bomb har slagit ner där... tror att äkta hälften kommer att uppskatta det :)
Innan jag kan börja ladda julkänsla är det lite väsksömnad som står på programmet men det får nog vänta till i morgon för nu är undertecknad lite sömnig.
Gäsp och godnatt.
Höres
Anita
Snällingar
stöter jag på rätt ofta - vilken lycka!
Nåt annat än snäll kan man ju inte säga att Helen med handledsvärmarna är. I går kom dom med posten i ett jättefint paket...
Inte omöjligt att det kommer en livebild av undertecknad och dom vackra värmarna.
Tack än en gång Helen!!
Sedan jag startade min blogg har snälla goa människor, mer eller mindre kända, kommit med diverse material till mig. Den senaste "snällingen" pinglade på dörren ikväll och överlämnade tre kartonger...
... med mycket smått och gott.
Ännu har jag bara tvärgluttat men det ser verkligt lovande ut.
Tack, tack Kerstin.
Sen vill jag passa på att tacka för alla kommentarer som kommit in - skitkul. Jätteskoj att ni gillar det jag gör och att det verkar ge inspiration. Dessutom får jag lite frågor om diverse skapelser så jag tänkte ta chansen att svara på de två senaste.
AnnSofi undrar vad jag stärker väskorna med. Jag stryker på kraftig vliselin, ibland på yttertyget, ibland även på fodret - beror på tygkvaliten. På sista tiden har jag även testat lite med vadd, få se vart det leder..
Sandra funderar över vad jag gör med alla alster. Ja, det blir ju en del kvar även om jag sprider ut rätt mycket inom familjen, men på nåt vis så hittar dom nya "hem" i de flesta fall - födelsedagar, gå-bort-present mm.
Min plan är ju att starta ett litet företag där jag via en nätbutik kan sälja mina alster men det är ju det där med att komma till skott... Få se till att ta tag i det!!
Förutom att öppna paket och lådor har jag jobbat med...
... jo, precis - en väska till. Det börjar kanske bli lite enahanda, väskor, väskor, väskor. För att inte tala om färgerna på mina senaste skapelser, brun och orange, brun och orange - snacka om 70-tal.
I detta projekt, som har en orientalisk touch, har jag använt både vlieselin och vadd och det blev riktigt bra tycker jag - rätt stadig samtidigt som den ger en mjuk känsla. Yttertyget är från en loppisgardin, som tidigare setts i denna klänning, och fodret kommer från förra helgens besök på Röda korset i Tärnaby.
Det är rätt roligt att se hur samma modell på väska får helt olika uttryck beroende på materialvalet.
Nu kan jag inte hålla mig längre, dax att utforska de tre kartongerna - in i minsta detalj :)
Höres
Anita
Enligt planerna
Det var ett tag sen mina barnbarn fick nåt från "Handkraft & återbruk" så det kändes som ett perfekt projekt att ta sig an en helg som denna då jag delvis varit spelaränka.
Och det samlade resultatet hittills är följande..
Fyra byxor, en klänning och en jacka.
Här är Cornelia och Waldemars uppsättning.
Klänningstyget härstammar från en gardin, ballongthigtsen är en loppisfyndad stuvbit. Trikåbiten var för kort för att räck tilll ett par byxor, trodde jag, tills jag såg ett mönster i Ottobre nr 4 2011. Att dem dessutom blev lite roligare gör ju absolut inget.
Waldemars set består oxå till största del av tyger köpta i andra hand, utom mudden som är inhandlad på Ohlssons tyger och det vitprickiga ( som egentligen är mer blommigt ) har jag skickat efter från Panduro - rea förståss :)
Till tristan har jag åstadkommit två par byxor..
Jeansbyxan, som jag fotat bakifrån, är skräddade ur en välanvänd och mjuknött jeansskjorta som lämnats på min trapp av en vänlig skäl ( tack igen Karin ) och det rutiga tyget var tidigare en kjol från Röda korset. Även dessa muddar är från Ohlssons tyger.
Kan väl tillägga att alla mönster är från diverse Ottobretidningar.
Då jag har mer småkläder i huvudet är det väl lika bra att fortsätta.
Höres
Anita
Äntligen,
Ja, så är det!
Tyger som aldrig bloggats tidigare, däremot är modellen välkänd
Det blommiga tyget hittade jag på loppis förra veckan. På bilderna ser det rosaaktigt ut men i verkligheten är det inge rosa alls utan orange precis som den enfärgade babycorden, inköpt på Åhlens.
Den brun varianten är, för ovanlighetens skull, sydd av uteslutande nyproducerade tyger, båda hittade jag på Åhlens. Zickzack-bandet däremot är tagna ur mitt egen lager av loppisfynd. Som ni ser så är den inte riktigt klar ännu då axelbandet fattas men det ska väl åtgärdas i närtid hoppas jag.
Känns härligt att det är fredag, en helt oanvänd helg ligger framför oss - gillas skarpt!
Jag kommer som vanligt att göra ett besök på loppis i Stensele på lördag förmiddag sen bänkar jag mig i sy/pysselrummet. Funderar på att hänge mig åt lite klädsömmad modell mindre, men som vanligt vet man ju aldrig vart en kretivitet tar en och det är det som är så spännande med ett skapande sinne.
Snart dax att äntra cyckeln och trampa iväg på jobbet.
Höres
Anita
Ursäkta jag stör igen
Det är kaske nu den stora utmaningen börjar - att skapa nåt av resterande tygspill.
Nummer tolv bidde i allafall ett...
... tada, förkläde.
En restbit från en gardin och en virkad duk, båda loppisinköpta, fick förena sig med den sista större biten av påslakansutmaningslakanet.
Tjoho vad bra det känns att det mesta är gjort och jag måste säga att det har verkligen varit en utmaning men samtidigt himla roligt. Vad det ska bli av de stackars bitarna som fortfarnade är kvar får jag återkomma till, jag har ju hela oktober på mig. När allt är "uppskapat" så kommer en gemensam bild av alla alster.
I övrigt är tanken att jag ska ta mig an diverse önskemål som ramlat in och därefter blir det till att grotta ner sig i mer juliga aktiviteter för om det blir adventsmarknad i Stensele har jag ju tänkt mig att delta - om jag får förstårs.
Höres
Anita
Sagt och gjort
Samma teknik som en strykbräda, dvs överdrag med resårband - hur enkelt som helst.
Har man som jag en gammal och sliten stol vill man kanske inte lägga ner så mycket tid och pengar på en uppiffning, då är detta ett verkligt alternativ i väntan på en ny stol.
Tänk om jag kunde göra slut på resterande tyg ikväll.... till att gnugga geniknölarna...
Höres
Anita
Sju, åtta, nio
Jag har ju talat om att ge mig på lite större projekt, och då menar jag i tygmängd räknat. Utifrån den tanken kom ideen till att klä om min mycket väl använda och sunkiga strykbräda...
... så nu har jag en retrovariant - najs, najs :)
Det var alltså alster nummer 7 men redan vid nr åtta så var jag tillbaks i det mindre formatet.
Jag såg ett moderepotage i Allas veckotidning där man visade ett textilt halsband som genast satte igång min skaparlust och resultatet blev detta...
Jag sydde en lång tub som jag stoppade med vadd i lite varierande storlekar, och mellan vaddkulorna gjorde jag en eller flera knutar. För bekvämlighetens skull lät jag delen som går runt halsen vara helt ostoppad. Ett roligt projekt som jag kommer att vidareutveckla. När halsbandet var klart kom jag på att jag kanske skulle stoppat det med tygrester istället för vadd, mer i linje med utmaningen och ett bättre miljötänk.
Alster nio och tio återkommer jag till när tian är klar.
Höres
Anita
Påslakansfeber
.. kan jag väl inte påstå att det har varit de senaste sex dagarna. Nej här har plockats kantareller och umgåtts med barn och barnbarn men jag har i allafall fått ihop några alster.
Ytterligare en väska,
en helt ny modell denna gång, och som alltid när man testar nåt nytt inser man att det finns många förbättrings/utvecklingsområden. Förebilden är en skinnvariant som dottern hade med sig. Jag valde att inte ha någon typ av mellanlägg för att få den "påsig" och det blev den verkligen. Har inte bestämt mig ännu om den blev för slapp. 
Hade lite svårt att bestämma mig vart mitt namnband skulle sitta och här kan man väl konstatera att jag kunde ha valt ett bättre ställe. Men man lär så länge man lever.
Det nu välkända påslakanstyget återfinns i foder...
... och i den otrooooligt konstnärliga blomdekorationen..
.. som jag virkad av smala trasor. Det är väl ingen överdrift att säga att här har jag ett tydligt förbättringsområde, kan inte annat än småle när jag tittar på bilden :-)))
Väskan passar den som vill ha plats för lite mer grejer, kanske en övernattnings- eller en ta-med-till-både-jag-och-barnet-väska.
Nästa alster är en lek med glasflaskor som sparats för att jag gillat den mjuka formen..
Den större flaskan har fått iträda sig rollen av ljusstake men en dekoration av pärlor trädd på ståltråd medan den mindre varianten fått behålla sin kork och skulle kunna fungera som förvaring till höstens hemkokta saft eller varför inte likör. Dekorationen på den senare är en gammal kakform som jag bankat ut och klistrat på lite tårtpapper och en bild.
Den uppmärksamme noterar att det ser lite kladdigt ut och det beror på att lacken inte hann torka innan fotografering eftersom underteckand är lite otålig av sig ibland. Ja som sagt, här har jag lekt och testat lite och det kanske inte är det bästa jag gjort men det var rätt skoj i allafall.
Detta med att banka ut plåtformar har jag sett många göra och själv tänkt testa flera gånger men det har aldrig blivit av. Det var ju som mycket annat inget märkvärdigt alls, bara att hammra fram den form man vill ha, slå hål med en syl och dekorera. Tekniken kommer absolut att användas igen och då närmast för att skapa nya juldekorationer. Kanske lika bra att börja direkt då tiden bara rusar iväg.... nej, jag tror det är bäst att försöka få slut på det kära lakanet innan jag börjar med de mysiga advent- och julförberedelserna.
Höres
Anita
Märkt var det här
... tre hundra raringarna. Ja så här tätt sammanpressade ser dom ju inte mycket ut för världen men...
vid en närmare betraktelse så kan jag inte annat än känna mig nöjd, riktigt nöjd. För att inte tala om hur härligt det kommer att bli att fästa dom på mina alster.
Är det sånt här som kallas för märkesprylar??
Höres
Anita
Pigg och alert
Har hunnit med ett alster till från mitt blommiga påslakan, denna gång bidde det en kudde
.. framsida..
.. detaljstudie..
...
... och baksida.
Förutom lakanet så har två dukar, en gardin, ett annat lakan och olika band fått dela med sig lite till denna nya skapelse. Allt materiel är loppisinköp eller fådda saker.
Det är otroligt vad mycket tyg det ändå är i ett påslakan. Dessa dryga 6 kvadratmeter verkar oändlig när man väljer att tillverka mindre alster - intressant att se hur mycket det blir i slutändan. Vad vet jag, jag kanske blir tvärlat och väljer att sy ett lakan av resterande bit :)
När jag var i stan i helgen passade jag på att inhandla muddväv i roliga färger då det här hemma bara finns marin, svart, grå, röd och vit att tillgå. Kommer att bli super att mixa med olika retrotyger, inte helt ortoligt att det brunblommiga får lite muddsällskap.
Riktiga godisfärger.
En ny väskmodell är på väg att ta form och jag har även ett par flaskor som håller på att remakeas. Jag får se vad jag hinner med i veckan då jag ska vara i Hemavan och jobba tisdag och onsdag men nåt blir det helt säkert.
Nu får ni ha en trevlig måndagskväll.
Höres
Anita
Alster nr 3,
Den vackra spetsen kommer från Solveigs supersäck :)
Halsdukens mått är 227x13 cm, och den kan med fördel matchas upp med väskan jag sydde som första alster i påslakansutmaningen. Hoppas kunna bjuda på en livebild som det brukar kallas i bloggvärlden måste bara ragga någon villig modell.
Framöver kan det nog bli ytterligare nåt som passar in i "outfiten", bara vänta och se..
Höres
Anita
Å så blev det en till
... väska i samma "paltslungemodell". Känner mig riktigt nöjd med det mönster jag arbetat fram och med hjälp av olika tygkvaliteter, färger och mönster så blir slutprodukterna individuella samtidigt som dom speglar mycket "Handkraft & återbruk".
Den senaste i skaran ser ut som följer...
Denna gång är det inte retromaterial, här handlar det om stuvar som legat till sig i mitt tyglager och det känns rätt bra att få minska den väl tilltagna högen oxå.
Nu hade jag inte tänkt snöa in på handväskor, nej nu är det hög tid att jobba vidare med mitt påslakan så jag kommer väl snart tillbaks....
Höres
Anita
