Sköna söndag

I allafall för oss som väljer att åka 14 mil skidor från soffan, först Vasaloppet och därefter VM`s avslutande femmilslopp.
 
Om en månad fyller yngsta barnbarnet 3 år och han önskar sig en riktig ödla. Jag påtalade för den unge mannen att jag tycker att ödlor är läskiga och att det måste bli en mer lätthanterlig oäkting..
 
...som den här som slingrar sig uppför byxbenet.
 
Ha en fortsatt trevlig söndag.
Anita
 
 

"Mars, mars måne..

..jag kan lura dig till Skåne", sa vi när jag var barn men jag minns inte var vi fick det ifrån eller vad det egentligen betyder. Nån som vet?
 
Nu hoppas jag att 2017´s mars ska lura mig till kreativitet för det har varit lite snålt med den saken under februari vilket jag skyller det på att mitt lönearbetat krävt rätt många timmar.
 
Ny månad, mer tid för mitt eget där fokuset just nu ligger på att fortsätta bygga lager och jag tänker förstås bjuda på ett nytillverkat objekt.
 
En dataväska modell mindre där axelrem och det mjuka, skyddande mellanlägget kommer från en utsliten väska medan dragkedjor, jeans och foder fanns i mina gömmor. Lite trixit att få den vändsydd men med några svordommar och en rejäl tjurskalle kom jag i mål hyfsat nöjd.
 
Ha en bra dag så hörs vi
Anita
 
 

Delvis glömda grejer

Minnet är numera en färskvara där utgångsdatumet ligger väldigt nära händelsen som denna gång inträffade vecka 38. Då var det hållbarhetsvecka och bibblan hade utställning där jag och några andra kreativa själar var inbjuden att delta och jag valde att fokusera mycket på just böcker...
 
..och först igår var jag och hämtade mina objekt. Nu hade man bett att få behålla min utställning fram till advent men inte kom jag ihåg att svänga förbi då, nej , nej. Mitt minnescentra måste helt klart vara nära besläktad med en teflonstekpanna. Den andra sidan av myntet var att det blev lite av en aha-upplevelse när jag kom hem och packade upp.
 
 Ljuslyktan passade perfekt bredvid de gamla glasögonen på min boktrave...
 
..medan lampskärmen med lackade boksidor och skinnremsor inte hade någon självklar plats men jag ville se den belyst så i väntan på bättre alternativ får den hänga med den stora, vita träfoten.  
 
 Ni kanske har märkt att mina bilder har fått lite annat uttryck och det beror på att jag testar ett nytt redigeringspogram. Så spännande och roligt att pröva sig fram till det som ska komma att kännas som "min" känsla.
 
Ha det gott!
Anita